1En tradition med anor
Namnsdagar har firats i Sverige sedan medeltiden och har sitt ursprung i kristna helgonkalendrar. Varje dag i almanackan var kopplad till ett eller flera helgon, och de namn som bars av dessa helgon fick så småningom sin egen dag. Traditionen spreds i Europa och blev en naturlig del av den svenska kulturen.
2Från kyrka till folkhem
Under 1700- och 1800-talet blev namnsdagarna mer folkliga och mindre religiösa. De gamla helgonnamnen ersattes efter hand av namn som faktiskt användes, och 1901 kom den första moderna svenska namnlängden. Sedan dess har den setts över flera gånger, och sedan 2001 är det Svenska Akademien som ansvarar för listan.
3Hur firas namnsdagar idag?
I dag firas namnsdagar oftast med en enkel uppvaktning: ett grattis, ett sms, en blomma eller en liten present. Det är vanligt att familj, vänner och kollegor uppmärksammar dagen, särskilt för barn och personer med vanliga namn. Det klassiska svenska firandet är en fika tillsammans.
4Namnsdagar i andra länder
Sverige är ett av få länder som fortfarande har en levande namnsdagstradition i nästan varje kalender. I Finland finns en egen namnlängd som liknar den svenska, och i länder som Grekland och Polen är namnsdagen ofta en större högtid än födelsedagen. I andra delar av världen är den mest en historisk kuriositet.
Vanliga frågor
Är namnsdagen en röd dag?
Nej. Namnsdagar är inte allmänna helgdagar i Sverige. De uppmärksammas i almanackan men ger ingen ledighet.
Vem bestämmer vilka namn som har namnsdag?
Svenska Akademien ansvarar för namnlängden sedan 2001. Listan ses över med jämna mellanrum, men ändringar görs sällan.
Hur många namn finns i namnlängden?
Namnlängden innehåller flera hundra namn. Exakt antal och alla datum hittar du i vår kalender och under Alla namn A–Ö.
Visste du att?
Namnsdagar i Sverige är inte röda dagar, men de är en viktig del av vår kultur och ett fint sätt att uppmärksamma personer i vår närhet.